Japp då var jag där igen, min 4:de operation sen jag gjorde min gastric bypass -09. När jag gjorde min operation så använde de inte tekniken att sy igen något de kallar för slitslar. Om slitslarna inte sys igen så finns det risk för att tarmarna lägger sig i hålen som blir av att slitslarna inte sys igen. Men idag när man gör gastric bypass så gör de det per automatik. 

Jag har klagat på diffusa magsmärtor i ca 2-3 år tror jag det är. Den sista snurran så blev jag skickad från VC till Kirurgmottagningen på samma sjukhus jag gjorde min GBP. Där träffade jag en dr som var helt säker på att jag hade fått problem av slitslarna. Min förklaring på magsmärtortorna var att det gjorde ont på vänster sida av naveln och att det eskalerade när det väl startade. Det kunde börja på morgonen, mitt på dagen eller mitt i natten alltså inte av någon speciell anledning. Jobbig var det vilket som. Han ville att jag skulle göra en skiktröntgen vilket jag gjorde, dock inte helt smärtfritt då de sprutade i kontrasten under skinnet och jag fick en allergisk reaktion. Men när dr fick resutlatet så sa han att det såg bra ut och att det inte var något fel på mina slitslar och för bästa matintag gå till dietist och få råd. 

Först blev jag bara arg för det kändes som om han släppte allt och tyckte att det var enbart matintaget som var fel så jag struntade först i att kontakta dietist tills jag fick ont i magen en hel  helg och kände då att jag lika gärna kunde kontakta dietisten. Sagt och gjort, jag kontaktade dietisten och fick gå dit. Med dit hade jag en lapp med hur och vad jag ätit innan jag kom dit. Hon tittade på min lapp och sa, det är inte maten det är fel på. Jag kan inte hjälpa dig. Där kände jag bara att jag inte orkar mer, men hon sa att hon skulle kontakta dr och kämpa för mig. SÅ det var inte helt bortkastat att gå dit ändå. 

Efter lite brev från annan dr eftersom den dr jag träfffat från början var på semester så blev det lite mer väntan. Men fick en kallelse till dr i augusti och jag gick dit. Då fick jag veta att de skulle göra en laparskopi (titthållsop) för att han visste inte vad det var för fel på mig. Ser det något fel så skulle de åtgärda det med en gång.  

Sen var allt igång, 16 sept åkte jag in för att göra operationen. Det jobbiga denna gång var att jag inte visste förrän jag vaknar upp vad de har gjort. Så nervös var bara förnamnet.. tur att pojkvännen hängde med och höll mig sällskap.

När jag vaknade upp på uppvaket så är det någon som säger till mig att de sytt igen slitslarna och hittat ärrbildning som de åtgärdat. Sen så gick personen. Jag tänkte att jag får väl veta mer sen eller åtminstonde fråga lite mer sen. Natten var hemsk, fick inte riktigt den smärtlindrig jag behövde så jag bröt ihop vid två tillfällen för att syrrorna inte pratade med varandra när jag hade bett om medicin. 

Ronden dagen efter var inte vad jag hade hoppats på, det var en annan dr än den som opererade mig så han pratade på lite snabbt och försvann iväg och mina frågor .. ja dom fick jag hålla på ett tag till. Jag blev kvar ytterligare en natt, den natten blev bättre. Ronden morgonen efter gjordes av den kirurg som opererade mig, han sa lite snabbt hej ja du mår bra du kan gå hem..... jag sa bara ja. så frågade han om jag visste vad som var gjort. Ja lite svarade jag då nämnde han att ena slitsen var helt öppen och där kunde tarmarna hoppa in lite som de ville, den andra var bara lite öppen så den fixade dom till snabbt. Där tyckte dr att han var klar och tänkte gå... du hur var det med ärrbildningen då frågade jag. Ja just det, jo tarmarna hade växt fast i bukväggen så när vi blåste upp din mage så följde tarmarna med upp. Så nu har vi förhoppningsvis hjälpt dig och du inte kommer ha ont mer. Sen så gick han. Och andra frågor jag hade...ja dom får vara svarslösa helt enkelt. 

Det som ingen läkare informerade mig om var att jag fick agraffer istället för stygn på magen, jag råkade se det efter en dusch och det blödde igenom så sjuksyster var tvungen att byta plåster... varpå hon säger OJ har du fått agraffer, undrar varför dom valde det.... Ja det undrar ju jag med, jag har bara haft stygn som försvinner av sig själv men nu måste jag ta mig till VC för att ta bort dom. När jag ringde VC ang dom så sa hon att jag skulle fått med mig ett papper om hur länge de ska sitta osv, näää inget sa jag. Så hon ringde avd själv och frågade.  

Känner nu att det går åt rätt håll, dock lite sakta men nu har ju bästa kollegan i världen fixat med personal så jag kan ta mig tid och bli bra ordentligt innan jag återgår till jobbet. Så nu ska jag fortsätta röra på mig och hålla igång lite så kroppen piggnar på sig 

Med det här vill jag även tillägga att ge inte upp, känner du att något är fel eller att läkaren inte lyssnar.... fortsätta kämpa för din hälsa.