Alla inlägg under april 2016

Föreståelse

Av Ulrika - 1 april 2016 11:42

Hej,

Nu var det så länge jag skrev så jag hade glömt vart min blogg fanns :) men som ni ser så fann jag den.

Igår la min kusin Helena upp ett inlägg utifrån sin son som har autsim (asperger). Jag tyckte den var så klockren så jag bad om att få kopiera, vilket jag fick. Jag ville göra det för att jag har en dotter med add/asperger (grad 1). Jag har självklart frågat henne först om jag får skriva ut detta.

Min son har Autism (Aspberger)

Försök förstå,
så ska jag göra likaså.
Vi vill och vi kan,
lära av varann.

Hela livet har jag fått höra,
”Nej så kan du inte säga och göra!”
Alla vet om denna oskrivna lag,
den enda som inte vet, det är jag.
Tvinga mig inte att ha ögonkontakt,
då hör jag inte vad som blir sagt.
All min energi går då åt att,
tvångsmässigt, stirra besatt

Ändra inte mina rutiner är du snäll,
och säg till innan, om du vill komma och fika någon kväll.
Låt mig ha mina ritualer, vanor och system
annars blir ångesten, fruktansvärt extrem.

När du vill ha något sagt så säg vad du menar,
jag kan oftast inte förstå metaforer, ironi eller ordvitsar.
Jag tolkar det som sägs konkret och bokstavligt,
och har svårt att tolka andras utryck såsom gester, kroppsspråk o dylikt.

Jag säger vad jag tänker och tycker, och om det upprör dig,
så vill jag be dig att ha överseende, och ursäkta mig.
Jag kan babbla på i oändlighet om specialintresset mitt,
om andra vill höra eller ej spelar inte så stor roll, det är valfritt.
Krama mig inte, jag gillar inte att bli rörd,
rör mig inte överhuvudtaget, speciellt inte när jag är upprörd.

Jag har det jobbigt med vissa ljud,
och jag kan bli galen av en lapp som skaver mot min hud.
När det är mycket runtomkring,
så hör jag ibland, ingenting.

Jag försvinner i en värld som bara är min,
för att jag ens ska orka vara med, i världen som är din.

Hela livet har jag fått lära mig vad som är ok,
att säga och göra, i världen som tillhör dig.
Jag gör fortfarande fel, och många med mig,
men du kanske kan lära dig nu, utav världen som tillhör mig?

Jag är inte knäpp, jag är inte sjuk, inte dum, eller efter,
Jag har mitt eget sätt att tänka och agerar därefter.
Många stora människor var som mig, och tänkte bättre och mer,
Vi är ganska fantastiska, vi som har asperger!

Mycket av det här stämmer in på min dotter som har denna diagnos, vi har bara vetat om det här i 1 år nu. Det har inte varit självklart för oss att hon hade diagnosen just för att hon är så begåvad så märktes det inte så tydligt. Det största problemet har varit den sociala biten. Vi trodde att hon var lite blygare än de andra bara. I skolan märktes det inte heller men det var mycket för att när hon började på "dagis" som det hette då, så blev hon vän med 2 st tjejer. De 3 har följts åt upp till 9:an. Så därför har hon inte behövt lägga så mycket energi på att lära känna andra. När min dotter började i gymnastiet så blev det så tydligt att något inte stod rätt till. Då blev paniken tydligare och den sociala svårigheten tuffare.

Jag skulle ta ut ett papper till min sons gymnasielärare för att han skulle få mer info om min sons ADD för att få mer förståelse. När jag satt och läste lite olika info så såg jag mer och mer av min dotter. Jag tog hem pappret och bad henne gå in i sitt rum och läsa, hon skulle stryka under det som hon tyckte hon kände igen sig i. NÄr hon var klar satte hon sig bredvid mig och sa att hon tror hon har add. Då bestämde hon och jag tillsammans att vi skulle be om en utredning. Sagt och gjort... nu har allt blivit SÅ mycket bättre. Hon och jag vet varför saker blir som det blir och vad vi kan göra.

Känslan när saker faller på sin plats och allt ordnar upp sig är obeskrivlig... så känner jag just nu :)

Ha en underbar helg!

Allmänt · Diagnos ADD

Dela · Kommentera

Tidigare månad - Senare månad